Andrahandsuthyrning av bostadsrätt: regler och nycklar

Ett jobb i en annan stad, ett år utomlands eller ett nytt förhållande. Det finns många skäl att vilja hyra ut sin bostadsrätt under en period. Men en bostadsrätt är inte en vanlig ägd bostad, och föreningen har mycket att säga till om. Här går vi igenom reglerna och de praktiska frågorna kring nycklar som ofta glöms bort.

Styrelsens samtycke krävs

Enligt bostadsrättslagen får du bara upplåta lägenheten i andra hand för självständigt brukande om styrelsen har gett sitt samtycke. Självständigt brukande betyder att någon annan bor i lägenheten utan dig. Att ha en inneboende medan du själv bor kvar är en annan sak.

Bostadsrätterna understryker att styrelsens godkännande alltid krävs. Säger styrelsen nej kan du vända dig till hyresnämnden, som då prövar frågan.

Det här är inte en formalitet. Lagen anger att bostadsrätten kan förverkas om du hyr ut i andra hand utan det samtycke eller tillstånd som behövs. I värsta fall kan du alltså bli av med lägenheten.

Nya regler från juli 2026

Den 1 juli 2026 började nya regler för andrahandsuthyrning av bostadsrätt att gälla. Enligt Bostadsrätternas sammanfattning krävs fortfarande ett giltigt skäl, men lägenheten kan nu hyras ut under längre tid än tidigare. Detaljerna är nya även för många styrelser, så läs Bostadsrätternas genomgång och fråga din styrelse hur de tillämpar reglerna.

Hur länge och vad det kostar

Det är vanligt att föreningar ger tillstånd ett år i taget. Vill du förlänga får du ansöka igen. Hyresgästföreningen beskriver att hyresvärdar för hyresrätter ofta ger tillstånd för sex till tolv månader åt gången, och att tillståndet bör vara skriftligt. Samma sak gäller i praktiken i en bostadsrätt: se till att ha styrelsens beslut på papper.

Föreningen får ta ut en andrahandsavgift om stadgarna tillåter det. Enligt Bostadsrätterna får avgiften per år motsvara högst tio procent av det gällande prisbasbeloppet.

Ansökan

En ansökan till styrelsen innehåller oftast:

1. Skälet till uthyrningen, till exempel arbete eller studier på annan ort.
2. Tidsperioden du vill hyra ut.
3. Namn och kontaktuppgifter till den som ska bo i lägenheten.
4. Var du själv kommer att bo och hur styrelsen når dig.

Lämna ansökan i god tid. Styrelsen sammanträder kanske bara en gång i månaden.

Avtal och inventarier

Hyresgästföreningen råder att skriva ett skriftligt andrahandsavtal och att tillsammans med hyresgästen göra en förteckning över inventarierna. Fotografera gärna lägenheten och möblerna vid inflyttningen. Det underlättar om något går sönder och ni behöver komma överens om vem som ska betala.

Nycklarna – det som ofta glöms

Här blir frågan konkret. Någon annan ska bo i din lägenhet, med dina nycklar, under kanske ett år eller längre.

• Räkna och anteckna nycklarna du lämnar över: lägenhet, port, förråd, tvättstuga, brevlåda, garage. Skriv in dem i avtalet och låt hyresgästen kvittera.
• Taggar och koder. Fråga styrelsen om hyresgästen ska få egna taggar eller låna dina. Egna taggar kan spärras när uthyrningen är slut.
• Behåll en egen nyckel? Lägenheten är hyresgästens hem under uthyrningen, så gå inte in utan att ni har kommit överens om det. Men det kan vara bra att ha en nyckel för nödsituationer, till exempel en vattenläcka. Skriv i avtalet hur det ska gå till.
• Förrådet. Bestäm om förrådet ingår. Om du vill förvara egna saker där, lås det med ett eget hänglås.

När uthyrningen är slut

När hyresgästen flyttar ut ska alla nycklar lämnas tillbaka, och du stämmer av mot listan. Stöldskyddsföreningen påminner om att man aldrig vet hur många kopior som kan finnas, och rekommenderar att byta lås när man flyttar in i en ny bostad. Samma tanke är rimlig när du flyttar tillbaka efter en längre uthyrning. Ett cylinderbyte gör att eventuella kopior slutar fungera.

Prata med styrelsen innan du byter, eftersom lägenhetsdörren kan ingå i föreningens nyckelsystem.