BRF-handboken Solna

Dörrar, lås, portar och regler för bostadsrättsägare och styrelser i Solna och Sundbyberg

Passersystem och taggar i BRF – för- och nackdelar

I många bostadsrättsföreningar har den gamla portnyckeln ersatts av en liten bricka som man håller mot en läsare. Andra föreningar diskuterar frågan inför varje stämma utan att komma fram. Ett passersystem kan göra vardagen enklare och huset säkrare, men det är också en investering som ska skötas i många år. Här går vi igenom vad som talar för och emot.

Vad är ett passersystem?

Ett passersystem består av läsare vid dörrarna, taggar eller kort som de boende bär med sig, och en programvara där föreningen bestämmer vem som får öppna vilken dörr och när. Ofta kombineras taggen med en kod. Systemet kan omfatta bara porten eller också källare, cykelrum, tvättstuga, soprum och garage.

Fördelar

Lätt att spärra

Den tydligaste fördelen är att en borttappad tagg kan stängas av. Stöldskyddsföreningen lyfter just detta: tagg och kod är enkla att spärra om taggen inte lämnas tillbaka, till exempel när någon flyttar. Med vanliga nycklar måste föreningen i stället byta cylindrar och dela ut nya nycklar, ofta till alla som använder samma dörr.

Hyresvärdar arbetar på samma sätt. Förvaltaren i Sundbyberg ber hyresgäster som har tappat en passerbricka att kontakta kundservice direkt så att den kan spärras.

Rätt person till rätt dörr

Stöldskyddsföreningen påpekar att det i flerbostadshus är viktigt att bara behöriga har tillträde till vinds- och källarutrymmen. Med ett passersystem kan föreningen ge alla boende tillgång till porten och tvättstugan, men begränsa förrådsgångarna till dem som har förråd där. En hantverkare kan få en tagg som bara fungerar under arbetsveckan.

Överblick

Stöldskyddsföreningen råder flerbostadshus att ha kontroll på hur många nycklar som är i omlopp och vem som har dem. I ett passersystem finns den listan i programvaran. När styrelsen byts ut följer den med, i stället för att ligga i en pärm som ingen hittar.

Nackdelar

Kostnad och drift

Läsare, kablage, programvara och taggar ska köpas in och installeras. Därefter kommer service, uppdateringar och ibland licensavgifter. Styrelsen bör räkna på hela livslängden och inte bara på installationen.

Beroende av el och nätverk

En mekanisk nyckel fungerar även när strömmen går. Ett passersystem behöver ström och ibland nätverk. Fråga leverantören vad som händer vid strömavbrott, om dörrarna då går i låst eller öppet läge, och hur de boende kommer in om systemet krånglar en lördagskväll.

Personuppgifter

Många system loggar när en viss tagg har använts. Det kan vara till hjälp efter ett förrådsinbrott, men det är också uppgifter om när enskilda personer kommer och går. Bestäm i förväg vem i styrelsen som får se loggen, hur länge den sparas och när den får användas. Informera medlemmarna om det.

Lägenhetsdörren påverkas oftast inte

Ett passersystem gäller främst gemensamma dörrar. Lägenhetsdörren har kvar sitt eget lås, och den nyckeln måste fortfarande hanteras som förut. Det är lätt att tro att ett passersystem löser alla nyckelproblem, men den viktigaste dörren ligger ofta utanför.

Ett mellanläge

Stöldskyddsföreningen nämner också lås med kopieringsskyddade nycklar som ett alternativ. Nycklarna kan bara beställas genom en behörig person i föreningen, och det ger mycket av den kontroll som ett passersystem ger, utan elektronik. Nackdelen kvarstår: en förlorad nyckel kan inte spärras, bara låsas ute genom ett cylinderbyte.

Vissa föreningar väljer en kombination, med tagg på porten och i källaren men mekaniska lås på lägenheterna och förråden.

Frågor inför stämman

  1. Vilka dörrar ska omfattas, och vilka ska fortsatt ha nyckel?
  2. Vad kostar systemet under hela sin livslängd, inklusive service och nya taggar?
  3. Hur fungerar dörrarna vid strömavbrott?
  4. Vem i styrelsen administrerar systemet, och hur lämnas behörigheten över vid styrelsebyte?
  5. Hur länge sparas loggar, och vem får läsa dem?
  6. Vad gäller när en medlem flyttar, och hur spärras taggar som inte lämnas tillbaka?

Med svaren på de frågorna blir det lättare för medlemmarna att ta ställning, och för styrelsen att sköta systemet när det väl är på plats.

Källor

  1. Stöldskyddsföreningen – Säkerhet i lägenhet
  2. Stöldskyddsföreningen – Dörrar och lås
  3. Förvaltaren – Dörr, nycklar och porttelefon

Senast granskad 2026-10-12.