Portkod och porttelefon – regler, byte, säkerhet

Portkoden är kanske den mest delade hemligheten i ett hus. De boende har den, men också vänner, budfirmor, hemtjänst, hantverkare och den som städar trapphuset. Det gör koden praktisk, men också svår att hålla kontroll på. Här går vi igenom hur föreningen kan tänka kring kod, byte och porttelefon.

Ett förbehåll först: vi har inte hittat någon samlad källa om formella regler för portkoder, till exempel om vem som har rätt att få koden. Råden nedan är därför allmänna. Det är föreningens styrelse som bestämmer vad som gäller i just ert hus.

Varför koden behöver bytas

Stöldskyddsföreningen påminner om att man aldrig vet hur många nyckelkopior eller koder som kan finnas i omlopp. Det gäller i högsta grad portkoder. En kod som har varit densamma i flera år har hunnit spridas till personer som inte längre bor eller arbetar i huset.

Stöldskyddsföreningen betonar också att bara behöriga ska ha tillträde till vinds- och källarutrymmen i flerbostadshus. Om porten öppnas med en kod som många utomstående känner till blir det svårare att skydda det som finns innanför, särskilt om källardörren saknar eget lås.

Hur ofta?

Det finns ingen given regel. Många föreningar byter kod en eller två gånger om året, och dessutom när något har hänt, till exempel:

• efter ett inbrott i källare, förråd eller cykelrum
• när koden har spridits på ett sätt som styrelsen inte kan överblicka
• efter en större renovering där många hantverkare har haft koden
• när en tidigare anställd eller entreprenör inte längre ska ha tillgång

Så byter föreningen kod

1. Bestäm datum och meddela i god tid, både i trapphuset och digitalt.
2. Undvik uppenbara koder, som årtal, adressnummer eller enkla sifferföljder.
3. Skriv inte koden på anslagstavlan i entrén. Dela ut den via brevlådan eller föreningens digitala kanal till de boende.
4. Tänk på de som behöver koden i tjänsten. Hemtjänst, städfirma och förvaltare ska få den nya koden, men gärna via en kontaktperson och inte via lappar.
5. Ha en reservrutin för den som missar meddelandet och står vid porten med den gamla koden.

Om föreningen har möjlighet kan olika grupper få egna koder, så att en kod kan ändras utan att alla påverkas. Det kräver ett kodlås som klarar flera koder.

Porttelefonen

En porttelefon låter besökare ringa upp en lägenhet, och den boende kan öppna porten utan att gå ner. I modernare system är porttelefonen kopplad till mobiltelefonen. Förvaltaren i Sundbyberg låter till exempel sina hyresgäster registrera sitt mobilnummer i porttelefonen via Min sida. I en bostadsrättsförening sköts registreringen oftast av styrelsen eller förvaltaren.

Tänk på att porttelefonen bara är så säker som de boende som använder den. Öppna inte porten för någon du inte väntar, och be budfirmor lämna paket på ett sätt som inte kräver att porten står öppen.

Kod eller tagg?

En kod kostar inget att dela ut men kan inte knytas till en person. En tagg kan spärras individuellt. Stöldskyddsföreningen nämner kombinationen tagg och kod som ett bra alternativ, eftersom den är enkel att spärra om en tagg inte lämnas tillbaka. Läs mer i vår artikel om passersystem och taggar i BRF.

Vardagsråd till de boende

• Släpp inte in någon bakom dig som du inte känner igen, även om personen ser ut att höra hemma i huset.
• Se till att porten går i lås efter dig. En port som står och slår är en inbjudan.
• Säg till styrelsen om dörrstängaren är trög eller om låset inte hakar i.
• Lämna inte ut koden i offentliga annonser eller i inlägg på sociala medier.

Om du ser att någon försöker ta sig in i förråden eller trapphuset just nu, ring 112. Ett inbrott som redan har skett anmäls på polisen.se eller via 114 14.