Bostadsrätter i Solna: byggåren och vad de betyder för dörrar och lås

Solna är en av de kommuner i landet där bostadsrätten har störst andel av flerbostadshusen. Enligt SCB var 70 procent av lägenheterna i flerbostadshus bostadsrätter vid slutet av 2024. Men en bostadsrätt i Solna kan vara allt från en lägenhet i ett stenhus från tiden före andra världskriget till en nybyggd trea med passersystem. Byggåret säger mycket om vilka dörrar, lås och förråd du kan räkna med, och vilka frågor du bör ställa.

Ett kort historiskt perspektiv

Solna växte snabbt under 1900-talets första hälft. Solna landskommun blev Solna stad 1943, och hade då omkring 30 000 invånare. Dagens Solna kommun bildades vid kommunreformen 1971.

Grannen Sundbyberg är äldre som stad. Centrala Sundbyberg växte fram i slutet av 1800-talet som en förstad till Stockholm, efter att järnvägen drogs över Sundbybergs gårds marker 1876. Området räknas som en av Stockholms äldsta förorter och har en innerstadsmässig bebyggelse.

Stenstaden i Råsunda

Råsunda, i dag Solnas befolkningsmässigt största stadsdel, fick tidigt ett eget municipalsamhälle, inrättat 1911. Medan många andra förorter då var lantliga bestod Råsundas tidiga bebyggelse av större flerbostadshus. I dag brukar området delas in i Råsunda stenstad, villaområdena och höghusen. Signalisten beskriver sina hus i Råsunda som präglade av stadsmiljö från 1940- och 1950-talet.

Vad det kan betyda för dörrarna

I äldre hus är det vanligt att lägenhetsdörrarna har bytts ut eller byggts om flera gånger. Vissa har kvar den ursprungliga trädörren med ett tillhållarlås som komplement, andra har fått säkerhetsdörrar. Det betyder att grannarna i samma trappa kan ha helt olika dörrar.

Frågor att ställa:

• Är dörren original, och vad säger stadgarna om vem som ansvarar för den?
• Har dörren den brandklass som krävs mot trapphuset? Stöldskyddsföreningen påminner om att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade.
• Hur ser källarförråden ut? I äldre hus är förråden ofta av trä eller nät.

Efterkrigstid och miljonprogram

Hallonbergen i Sundbyberg byggdes som en del av miljonprogrammet. De första hyresgästerna flyttade in 1969 och området stod klart i mitten av 1970-talet. Från 1984 och ungefär tio år framåt gjordes ett omfattande förnyelsearbete, då gårdar byggdes om och vissa hus fick färgsatta fasader.

Hus från den här tiden har ofta mer enhetliga dörrar och planlösningar än stenstaden. Det gör det enklare för en förening att genomföra gemensamma dörrbyten eller ett nytt nyckelsystem för hela huset. Många föreningar har redan gjort det, och då är det dokumentationen som är viktigast att fråga efter.

Nybyggt i Frösunda och Arenastaden

Frösunda har byggts ut från slutet av 1990-talet, av bland andra NCC och JM, och de nya bostäderna där är i princip uteslutande bostadsrätter. I Arenastaden har köpcentret och arenan funnits sedan 2015, och kring Råsunda har nya höghusområden som nya Filmstaden tillkommit.

I nyare hus är säkerhetsdörr, passersystem och gemensamma nyckelsystem vanliga redan från början. Det låter enkelt, men ställer andra frågor:

• Vem administrerar passersystemet, och hur spärras taggar vid flytt?
• Ingår lägenhetsdörrens cylinder i ett system, och hur beställs nya nycklar?
• Finns det fortfarande garantier eller serviceavtal från byggtiden?

Oavsett byggår

Några saker gäller i alla hus:

1. Byt lås när du flyttar in. Stöldskyddsföreningen råder att alltid göra det, eftersom man aldrig vet hur många kopior som finns.
2. Kontrollera låsets klass. Stöldskyddsföreningen rekommenderar lås godkända i minst klass 3 enligt SSF 3522.
3. Se över förrådet. För vinds- och källarförråd rekommenderar Stöldskyddsföreningen godkända hänglås och beslag i lägst klass 2.
4. Läs stadgarna. Där står vem som ansvarar för dörren, och det skiljer sig mellan föreningar oavsett hur gammalt huset är.

Att veta när huset byggdes och vad som har gjorts sedan dess gör det lättare att förstå vad du har köpt, och vilka frågor som är värda att ställa till styrelsen.