Renovera bostadsrätt: vad kräver styrelsens tillstånd

Att köpa en bostadsrätt och sedan sätta sin egen prägel på den är vanligt. Nytt golv, ny köksinredning, målade väggar. Det mesta får du göra utan att fråga någon. Men vissa åtgärder kräver styrelsens tillstånd, och den som bygger om först och frågar sedan kan få det dyrt. Här är vad som gäller.

Du ansvarar för lägenhetens inre

Bostadsrättslagen säger att du på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick, om inte stadgarna säger något annat. Grundregeln är att medlemmen ansvarar för det inre i lägenheten och föreningen för allt utanför. Stadgarna kan begränsa medlemmens ansvar, så läs dem innan du planerar.

Inom ramen för ditt ansvar får du i regel göra ytskiktsrenoveringar fritt: måla, tapetsera, byta golv och byta köksluckor.

Det här kräver tillstånd

Enligt bostadsrättslagen får du inte utan styrelsens tillstånd:

• göra ingrepp i en bärande konstruktion
• installera eller ändra ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten
• göra någon annan väsentlig förändring av lägenheten

Bostadsrätterna förtydligar att det bland annat innebär att du inte får flytta kök eller badrum utan tillstånd, eftersom det kräver ändrade ledningsdragningar. Att riva en vägg kräver tillstånd om väggen är bärande, och det är inte alltid lätt att se själv. Fråga styrelsen, och be om ritningar.

Badrum

Ett badrumsbyte på samma plats kan ofta göras utan att ledningar flyttas, men i praktiken berör det nästan alltid vatten och avlopp. Många föreningar vill därför bli tillfrågade, och vill ofta se att arbetet görs av behöriga hantverkare. Kontrollera stadgarna och föreningens egna regler för renovering.

När får styrelsen säga nej?

Styrelsen får enligt Bostadsrätterna bara neka tillstånd om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Det är en ganska hög tröskel. Däremot kan styrelsen ge tillstånd med villkor, till exempel att arbetet ska utföras av en viss typ av hantverkare, besiktigas efteråt eller dokumenteras.

Ytterdörren och låset

Ytterdörren är ett eget kapitel. Om stadgarna inte säger något om dörren ligger det enligt Bostadsrätterna närmast till hands att föreningen ansvarar för den. Medlemmens ansvar gäller då målning av insidan.

Vill du byta dörr i samband med renoveringen, fråga först. Stöldskyddsföreningen påpekar att lägenhetsdörrar kan vara brandklassade, ljudklassade eller inbrottsklassade, och att man bör höra med fastighetsägaren innan man byter. En dörr som inte har rätt brandklass kan försämra husets brandskydd. Läs mer i vår artikel om säkerhetsdörr i BRF.

Även ett låsbyte kan beröra föreningen om dörren ingår i ett gemensamt nyckelsystem.

Lås dörren under renoveringen

En renovering innebär ofta att många personer har tillgång till lägenheten under några veckor. Några praktiska råd:

1. Lämna inte nyckeln under mattan eller i ett elskåp. Lämna den till en ansvarig hos entreprenören och anteckna vem som har den.
2. Begränsa portkoden. Fråga styrelsen om hantverkarna kan få en tillfällig kod eller tagg som spärras när jobbet är klart.
3. Byt cylinder efteråt om du är osäker på hur många nycklar som har cirkulerat.
4. Skydda trapphuset. Föreningen kräver ofta att trapphus och hiss skyddas och att byggavfall inte lämnas i gemensamma utrymmen.

Försäkringen

Den del av bostaden som du ansvarar för behöver ett försäkringsskydd. Folksam beskriver till exempel att deras bostadsrättstillägg skyddar de delar man själv ansvarar för, som kök, badrum, golv och väggar. Läs villkoren hos ditt bolag och kontrollera att skyddet gäller under och efter renoveringen.

Checklista före starten

1. Läs stadgarna och föreningens regler för renovering.
2. Ta reda på om väggar är bärande och var ledningarna går.
3. Skicka en skriftlig ansökan om tillstånd för allt som berör konstruktion, ledningar eller ytterdörr.
4. Informera grannarna om tidsplan och arbetstider.
5. Spara tillstånd, ritningar och kvitton. Den som köper lägenheten efter dig kommer att fråga.